Halva Mälaren runt 2002-05-18
Första samling var Statoil macken vid Järva Krog i Solna. Jag med hustru Inger var först på plats för att tanka och kolla luften. Efter en kort stund började det mullra runt macken. Falskt allarm. Det visade sig nämligen att det var många som hade valt denna mack som samlingsplats på pingstaftons morgon. Men rätt som det var dyker Norrtälje upp. En (Hagge) hade beslutat sig först kvällen innan, varför han ringde och väckte Janne och Åse kl 08.00 på morgonen för att få reda på vad som gällde inför dagen. Körde sedan antagligen som ... för att hinna till Solna i tid, i jeans. Skyddskläder, vad är det?  En av de första kommentarerna jag fick från den andre Norrtäljebon var: "Jasså du har gummit kvar" och tittade på speglarna. "Javisst", svarade jag, "det är ju originalspeglar", och fattade inte vad karln menade. Vi tankade, pinkade, tog ut pengar i automaten och småpratade om väder och vind. Ganska kallt faktiskt på morgonen. Totalt var vi fyra ekipage och dubbelt så många individer som lämnade Solna strax efter kl 10 för vidare färd söder ut.
Väl framme vid stora samlingspunkten Röda Kaféet som ligger söder om Stockholm, visade det sig att lekledaren hade problem med luften i framdäcket. Vid noggrannare undersökning visade det sig att det satt något skrot i däcket. Plötsligt samlades hela gänget runt hojen med mobiltelefoner och kameror. Alla medföljande fotografer plåtade som om det vore en historisk händelse. Ja, kanske det var det, för någon påstod att det var skrot från en HD som satt i däcket. Sabotage alltså!
Något försenade drog kortegen i väg medan lekledaren och en polare till honom åkte till däckverkstaden. Totalt var vi 18 ekipage! Slog alltså resan till Sulas med en hoj. Skitbra! Låt oss fortsätta med den trenden.  Innan vi drog hade "Baxon", som sedan tog täten, en kort genomgång av regelverket kring kortegekörning. Bra, mycket bra! Dessutom fick vi många goda råd under resans gång. Fortsätt med det.  Turen gick genom ett underbart vackert Sörmland. Bra tempo och god sammanhållning. Fick visserligen stanna ett par gånger för att hålla ihop gänget, men det berodde troligtvis på diverse stoppljus, rondeller, "Mr grön" och inträngande fyrhjulingar.
	Första fikarasten kom till slut efter en lång körning. Hade den inte gjort det då, var risken uppenbar att jag hade fejkat ett motorstopp, för att få lite i magen. Dessutom hade för länge sedan ändalycktan gjort sig påmind om sin existens. Nu plockade vi snabbt ihop ett stort antal bord, så vi kom att sitta tillsammans vid ett långbord. Fram med medhaft fika samt leverpastej mm från det utmärkta kaféet.
Någon spydig kommentar hördes till dem som köpt mackor på fiket: "har ni inga packväskor?", varpå det rappa svaret kom tillbaka, "jodå, men vi har pengar också". Här kom så dagens dråpslag. Jag råkade påstå att "Heggan" d v s "Mr grön" hade häftigt ljud i rören. Häftigt, sa "Roffe", det låter ju som en lättviktare! Därmed kunde "Roffes" resa ha avslutats för dagen, men "Heggan" svalde och svalde och till slut fann han sig själv igen. Vad härligt att vi kan ha så högt i tak och med humor kunna kommentera våra käresta. Innan vi drog vidare, dök även lekledaren och hans fransprydde polare upp. Däcket hade lagats och dessa båda gentlemen hade kört i fatt kortegen. Kul!
När vi parkerat på Storgatan (finns bara en gata) i Bålsta, frågade en skäggpryd herre från Huddinge, om nästa stopp möjligen blir i Bålsta. Ibland går det fort!
När vi skulle lämna Bålsta såg jag att Baxon var i konversation med hojen framför mig angående backspeglarna. När kortegen avgick från Bålsta, var fyra backspeglar utan "transportskyddet", d v s gummit som hade kommenterats redan kl 09.45 i Solna. Nu hade även jag fattat, och rostangreppet kunde stoppas. Tack för tipset! Tack alla Vulkan Riders kompisar för en härlig dag.
Inger och Stellan i Solna