AVA träffen i StockholmNär jag skriver detta
har vintern tagit tag i oss på allvar, och vår träff hos AVA motor i
december tycks väldigt avlägsen. Vi Stockholmare har dessutom träffats
några gånger på Engelen i Gamla Stan och svingat bägaren och haft
trevligt. Nåja, några har även ätit en bit mat med medhavd ”spätta”,
och ändå haft trevligt. Trängsel och hög ljudnivå har dock påverkat
möjligheterna till ”utvecklingssamtal”, men många härliga kontakter
har ändå skapats Källareföretaget AVA
MC, som bildades 1975 av Janne på Brahegatan i Stockholm omfattande en
yta på totalt c:a 40m², har
efter många turer utvecklats till ett av Stockholms största MC varuhus,
och täcker idag en yta av 2000m². Janne som är en urtypisk
entreprenör, behövde naturligtvis ganska tidigt en person som höll
ordning och reda på verksamheten. Det gick ju bra, och rörelsen växte
snabbt. Därför anställdes
Gunnar 1982. Jag tror nog att han fortfarande är den som håller hårdast
i tyglarna, och ser till att pengarna hamnar i rätt fickor. Som vanligt så försökte
jag var ute i god tid denna lördagsmorgon hos AVA söder om sta´n.
Kaffet är ju då oftast varmt och bullarna färskare. Men redan när jag
parkerade Volvon, så står där några bekanta ansikten och dricker kaffe
(tror jag) ur medhavd termos. Döm om min förvåning när jag redan då
träffar på en förrädare! Jodå, här står karln och talar om att byta
till HD. Frun visste tydligen inget om de hemska planerna, men opponerade
sig tyvärr inte särskilt högt heller. Väl inne i de stora
och förhållandevis nya lokalerna dirigerades vi raskt upp på loftet. Där
stod framdukat inte bara kaffe, utan även glögg och hembakade
lussekatter, samt diverse småprylar som vi alla erbjöds utan kostnad. Utöver
en rabatt på 10% på alla varor i affären (dock ej motorcyklar), så
kunde vi denna dag köpa en fransad skinnjacka för halva priset. Jag kan
lova att både vi vulkaner som medhavda barn och fruar högg in med största
aptit i kalaset. Jag uppskattar att vi tillsammans var ett 40-tal gäster
denna dag. Långt över vad både AVA och vi andra hade väntat oss. Hur gott och trevligt det än var på loftet, så var det ju inte det som var målet för dagen. Nej, en riktig Dyno Jet demonstration skulle det bli. Vi delades därför upp i flera grupper, som därefter på nära håll och med stor inlevelse fick se hur Adi från Israel hottade upp en Mean Streak. Vi uppmanades också
att nu under lågsäsong passa på tillfället att göra något häftigt
med våra egna maskiner. Bra pris utlovades. När sedan alla var nöjda
och belåtna gav sig alla av hemåt igen. Då trädde nästa förrädare
fram. Bäste kompisen Roffe gick och spanade på ett par guldvingar som
stod innanför entrén. Nåja, nu vet ju jag att hans hjärta alltid
kommer att klappa för Kawasaki, men också att det finns andra ganska
naturliga orsaker till hans förräderi. Innan vi slutligen skildes åt bestämdes att vi i mars åter skall träffas och då med ambitionen att utveckla och utväxla lite teknikkunskap och erfarenheter. Det finns ju som bekant gott om sådan i klubben. Peder fick lite tips som han skulle bearbeta för att arrangera en sådan träff. Jag hoppas därmed att kunna skriva några rader även därifrån. Alltså, vi syns och hörs
igen.
|