Det var min 45: e födelsedag och den dagen var mitt humör inte alltför bra.
På morgonen, när jag vaknade gick jag till köket för att ta en kopp kaffe i väntan på att min man skulle säga: ”Grattis på födelsedagen älskling ".
Men han sa inte ens godmorgon. Och jag sa till mig själv: ”Är detta den man jag förtjänar?”
Men fortsatte jag att tänka: "Barnen kommer säkert att komma ihåg min födelsedag." Men när de anlände till frukost, sa ingen ett ord.
Så gick jag hemifrån ganska missmodig. Men jag kände mig lite bättre när jag kom in på mitt kontor och min kollega sa till mig: ”God morgon, Grattis på födelsedagen!”
Äntligen hade någon kommit ihåg.
Vi arbetade fram till lunchtid, när min vackre, sexige, intelligente och karismatiske manliga arbetskamrat kom in på mitt kontor och sade:
"Du vet, idag är det din födelsedag, så då tänkte jag att vi kunde äta lunch tillsammans."
Jag accepterade glatt och vi gick till en mycket trevlig och mysig restaurang.
Vi hade väldigt roligt och på vägen tillbaka föreslog han: ”En så här vacker dag tycker jag inte att vi ska tillbaka till kontoret. Vi går hem till mig istället och tar en drink.
Jag tackade snabbt ja och vi gick vidare till hans lägenhet och medan jag satt och njöt av en Martini, frågade han: "Om du inte har något emot att vara ensam en liten stund, så tänkte jag byta om till lite bekvämare kläder.”
”Det är helt ok”, svarade jag.
Fem minuter senare kom han tillbaka med en stor tårta med 45 ljus.
Efter honom följde min make, mina barn, mina vänner och kontorspersonal. Och alla sjöng ”Happy Birthday!”
Och där låg jag naken på soffan och väntade på den jäveln!
Nu förstår ni varför jag sköt honom.
